Alla helgons dag, vinterns första dag?
Höstens stora högtid är snart här, Allhelgonahelgen. En helg som har sin bakgrund i den katolska kyrkan, en högtid som överlevt både reform och motstånd. Vad vet vi mer om Allhelgonahelgen och vad är det egentligen vi firar?
Vad är det egentligen som skiljer Alla helgons dag och Allhelgonadagen åt? Skillnaden är när det inträffar. Den sistnämnda är den äldsta av dagarna och den dag som varit en röd dag i almanackan, fram till 1700-talet då man bestämde sig för att avskaffa den som röd dag. Allhelgona inträffar alltid 1 november medan Alla helgons dag inträffar någon gång mellan 31 oktober och 6 november, infaller alltid på en lördag och är en röd dag.
Vad firar vi egentligen?
Allhelgonahelgen är till för att minnas våra nära som inte längre finns kvar, och är en tradition som härstammar från den katolska tiden då vi ägnade vördnad åt våra helgon och de dödas själar. Men historiskt sett även varit den dag som fått symbolisera övergången till vinter, där Allhelgonadagen fått markera vinterns allra första dag, oberoende av temperatur. Sommaren är slut och vintern gör sin entré, vädret den 1 november trodde man tidigare skulle kunna förutsäga hur rik vintern och skörden skulle komma att bli.
Bus eller godis?
Det är omöjligt att inte nämna Halloween när vi pratar om Allhelgonahelgen. Två skilda saker som båda har sitt ursprung i martyrer och helgon, men där fokus på Halloween är att skrämma bort onda andar. Halloween är en anglosaxisk tradition som kommit att bli populär i stora delar av västvärlden de senaste decennierna. Dörrklockan brukar ringa sig varm i många hus under helgen när exalterade barn i excentriska kostymer plingar på och tvingar fram ett svar på frågan “bus eller godis?”.
