Anders slaskar, julen braskar
Talesättet går enligt den gamla bondepraktikan att om Anders slaskar så braskar julen. Men vad betyder det och hur mycket sanning ligger bakom ordspråket?
Den 30 november infaller Andersdagen, en av de dagar i den gamla Bondepraktikan som många förr vände sig till för att spå vintervädret. Traditionen kring Andersdagen har sitt ursprung i äldre tider, då vädret spelade en avgörande roll för jordbruk och överlevnad. Än idag lever traditionen kvar som en intressant del av vårt kulturarv.
Vad säger Bondepraktikan?
Enligt Bondepraktikan är Andersdagen en indikator för julvädret. Talesättet lyder:
“Om Anders slaskar, ska julen braska. Om Anders braskar, ska julen slaska.”
Det betyder att om vädret på Andersdagen är blött och milt (slaskar), kan man förvänta sig en kall och snöig jul (braskar) – och tvärtom. Denna gamla väderregel bygger på tanken att vädermönstren ofta växlar mellan olika perioder.
Hur väl stämmer det?
Med modern meteorologi vet vi att väder är mer komplext än gamla talesätt och det finns mycket lite sanning i talesättet dessvärre om man ser till hela landet. Ofta är det kallt och snö i nordvästra Sverige på Andersdagen, samtidigt som landets södra delar har milt väder med slask eller barmark. Att se ett omvänt läge på julaftons morgon är vidare i princip en omöjlighet.
Ett tydligt exempel på detta är då kustnära områden oftare har mildare förhållanden under vintern än dalgångarna i fjällvärlden. När det är isfritt får områden nära havet och sjöar för stor inflytande av det förhållandevis varma vattnet.
Årets resultat - snö på jul
