Helene, Kirk och Milton
Orkanerna Helene (vänster), Kirk (mitten) och Milton (höger). Källa: NASA Worldview, NOAA
Under de senaste veckorna har Atlanten bevittnat en sällsynt och alarmerande händelse – tre samtidiga orkaner som svept över havet. Orkanen “Helene”, “Kirk” och “Milton” har inte bara väckt uppmärksamhet, utan också gett upphov till diskussioner om hur klimatförändringar påverkar vädermönster och intensifierar extremväder.
En ovanlig men inte unik händelse
Egentligen är de inte exakt samtida då Helene drog in från den Mexikanska golfen knappt två veckor innan Milton, men under perioden 26 september till 6 oktober har alltså totalt fem, varav tre kraftiga orkaner (kategori 4-5), bildats i Atlanten. Det slår därmed det tidigare rekordet på två orkaner för samma period.
Något som dock är unikt är det som orkanen Kirk lyckades med. I Sverige fick vi mest ta del av kraftigt ihållande regn, men något mer intressant ägde rum i västra Europa. Det är nämligen första gången man i Frankrike observerat en orkan som bibehållit så mycket kraft att den fortfarande kunde klassas som en tropisk storm när den drog in över landet. Det har aldrig inträffat tidigare, sedan mätningarna startade där 1851.
Varmare hav och snabbare intensifiering
En av de mest direkta effekterna av den globala uppvärmningen är varmare världshav. Orkaner får sin energi från varmt ythavsvatten, och när temperaturen i Atlanten nu ofta överstiger den kritiska gränsen på 27°C, ökar risken för kraftigare orkaner. Forskare har också noterat en ökad frekvens av snabb intensifiering, där stormar eskalerar från mildare kategorier till förödande stormar på kort tid. Detta fenomen har blivit vanligare i takt med att havstemperaturerna stiger, vilket gör orkaner mer oberäkneliga och farligare för de samhällen som drabbas.
Det är just därför Milton gick från att vara en tropisk storm till att bli en av de starkaste oväder som någonsin observerats i området på mindre än ett dygn.
Vindskjuvning: Nyckeln till orkanernas styrka
Vindskjuvning, variationer i vindens hastighet och riktning på olika höjder, spelar också en avgörande roll för orkanbildning. Hög vindskjuvning tenderar att bryta upp orkaner och förhindra att de växer sig starka. Men i nuläget är vindskjuvningarna över Atlanten ovanligt låga, vilket ger orkanerna möjlighet att behålla sin struktur och fortsätta att intensifieras.
Även om det inte är helt klart hur klimatförändringarna påverkar vindskjuvning, kan förändrade atmosfäriska cirkulationsmönster bidra till att vi får se fler perioder med låga vindskjuvningar i framtiden – vilket kan leda till fler kraftfulla orkaner.
Kraftigare stormar i framtiden
En intressant fråga inom den pågående klimatforskningen är om vi kommer att se fler orkaner totalt sett, eller om klimatförändringarna främst leder till intensivare stormar. Trenden verkar peka mot något färre men betydligt kraftigare orkaner i framtiden. Det är rimligt eftersom det, till följd av klimatförändringarna, finns med energi i systemet, alltså atmosfären. Med andra ord kan antalet orkaner variera från år till år, men de som bildas kan bli betydligt starkare och mer destruktiva. Detta har redan observerats i de senaste årens kraftiga stormar, där intensiva orkaner har orsakat enorma skador på samhällen och infrastruktur, särskilt i kustnära områden.
Orkaners påverkan på samhällen
Förutom att klimatförändringarna gör orkaner starkare, förväntas de också öka stormarnas destruktiva kapacitet. Höjda havsnivåer, till följd av smältande isar, gör stormfloder mer förödande. Samtidigt innebär intensifierade stormar mer nederbörd, vilket ökar risken för översvämningar. Detta mönster har blivit allt tydligare under de senaste åren, där stora stormar har orsakat omfattande översvämningar långt inåt landet, långt bortom de kustnära områden som exempelvis under orkanen Helene.
Hur kan vi anpassa oss?
Även om orkaner alltid har funnits, står vi nu inför en framtid där de blir både kraftigare och farligare på grund av klimatförändringarna. Så vad kan vi göra för att möta denna utmaning?
För det första måste vi arbeta för att minska våra utsläpp av växthusgaser. Genom att bromsa den globala uppvärmningen kan vi minska de förutsättningar som leder till intensivare och farligare orkaner. Men samtidigt behöver vi också anpassa våra samhällen till en ny verklighet där extremväder blir vanligare. Detta innebär att bygga mer hållbar och motståndskraftig infrastruktur, förbättra varningssystem och utbilda människor i hur de kan skydda sig när stormar närmar sig.
