Kvasi-Bienniala Oscillationen (QBO): Avgör vintervädret
För att kunna göra bra långtidsprognoser är det viktigt att förstå de olika atmosfäriska cykler och mönster som påverkar vädret. Ett fenomen som verkar högt upp i atmosfären, men har stor påverkan på vädermönster över hela världen, är Kvasi-Bienniala Oscillationen (QBO).
Du har säkert hört talas om El Niño och La Niña, men det finns andra, kanske inte lika kända, fenomen som är minst lika viktiga för väderutvecklingen. QBO är ett sådant fenomen. Den spelar en avgörande roll i att förstå allt från tropiska stormar till vintervädret på högre breddgrader. Denna artikel kommer att förklara vad QBO är, hur den fungerar, och varför den är så viktig för väderprognoser på längre sikt.
Vad är QBO?
Kvasi-Bienniala Oscillationen är ett av de mest regelbundna fenomenen i atmosfären och variationen av vindarna påverkar luftströmmarna både i tropikerna och på högre breddgrader.
Vinden varierar i stratosfären, ungefär 16-50 kilometer ovanför jordens yta, som sker över ekvatorn. Det är en skiftning mellan västliga och ostliga stratosfäriska vindar och har en cykel som varar i genomsnitt 26 månader. Det betyder att ungefär varje år byter vindarna riktning från ostlig till västlig, eller omvänt.
Hur fungerar QBO?
Den kvasi-bienniala oscillationen bildas och regleras genom en serie småskaliga vågor i atmosfären, även kallade gravitationella vågor och Kelvinvågor, som drivs av konvektion (stigande luft) i de tropiska delarna av atmosfären. Dessa vågor stiger upp i stratosfären och påverkar vindhastigheter och riktningar. Vindriktningen talar om vilken fas vi befinner oss i:
- Västlig fas: Nu dominerar västliga vindar i stratosfären över ekvatorn. Vindarna kan gradvis sprida sig nedåt från de högre skikten i stratosfären.
- Ostlig fas: Nu dominerar istället ostliga vindar. De fungerar på ett liknande sätt, genom att de långsamt sprider sig nedåt från de högre skikten.
Övergången mellan faserna sker i genomsnitt under 13 månader (cykler på ca 26 månader) och sprider sig nedåt genom atmosfären.
Bilden illustrerar en västlig fas av QBO, där vindarna i stratosfären ovanför tropikerna rör sig från väst till öst. Vid en ostlig fas byter vindarna riktning.
Mäta och förutsäga
Eftersom QBO är en regelbunden cykel är det relativt enkelt för meteorologer att övervaka den. Det görs genom att mäta vindhastigheten på olika höjder i stratosfären, speciellt över tropiska regioner. Väderballonger och satellitdata är vanliga verktyg för att övervaka dessa vindar.
När vindarna vid en viss höjd byter riktning vet vi att QBO är på väg att övergå till en ny fas. Den exakta tidpunkten och hur snabbt övergången sker kan variera något, men övergångarna är ofta förutsägbara.
Hur påverkar fenomenet vädret och prognoser?
Även om QBO inte förändras från månad till månad lika snabbt som andra väderfenomen, är dess påverkan så långvarig och konsekvent att det blir en viktig faktor i mer långsiktiga väderprognoser. Trots att processen sker i stratosfären, långt över vädret som vi dagligen upplever, har den en betydande inverkan på globala vädermönster:
- Tropiska stormar:
Vid en västlig fas tenderar tropiska stormar att vara mer frekventa i vissa regioner, på grund av att dessa vindar förstärker konvektiva system. Ett exempel är orkansäsongen i Atlanten 2024.
Vid en ostlig fas, däremot, dämpas ofta stormaktiviteten, eftersom dessa vindar kan stabilisera atmosfären.
- Jetströmmen och polarvirveln: I den ostliga fasen tenderar polarvirveln och jetströmmen att försvagas, vilket kan leda till en så kallad plötslig stratosfärisk uppvärmning (SSW). Det kan, i sin tur, orsaka kallt vinterväder i Nordamerika eller Europa då arktisk luft kan spridas långt söderut som under vintern 2023/2024 i Sverige.
- El Niño och La Niña: QBO kan också samverka med ENSO (El Niño-Southern Oscillation), och förstärka eller försvaga effekterna av en El Niño eller La Niña. Exempelvis tenderar El Niño att vara starkare när QBO är i sin västliga fas.
Satellitbild av stormen “Beryl” som blev en rekordtidigt kategori 5 orkan i Atlanten den 1 juli 2024.
Ett samlingsnamn för effekterna av dessa storskaliga mekanismer som kan ha inverkan på vädret är “teleconnections”. Andra exempel är MJO, AO/NAO och ENSO.
