Hagel - hur kan det falla isbollar från himlen?

Hagel kan göra stor skada om det är tillräckligt stora isbollar som faller ner från himlen. Hagel bildas på grund av att det är varmt i botten och kallt i toppen av molnet och då kan vattnet i molnet frysa och tina om och om igen tills det faller ut som regndroppar eller hagel.

Hagel bildas ofta på våren i samband med att nordliga vindar drar ner kall luft över landet samtidigt som solen börjar bli starkare. Det dröjer dock oftast till sommaren innan temperaturskillnaden mellan toppen och botten av molnet är tillräckligt stor för att hagelbollar som är så stora att de kan göra skada ska kunna bildas.

Hur bildas hagel?

Hagel bildas oftast i bymoln, även kallade cumulonimbusmoln. I dessa är uppåtvindarna starka, men det är också en cirkulation med uppåt- och nedåtvindar. I molnen på våra breddgrader finns det både iskristaller och små vattendroppar. Vissa av de små vattendropparna innehåller mycket rent vatten och kan därför vara just vattendroppar trots att det är flera minusgrader.

När iskristallerna faller neråt i molnet tinar de succesivt, medan de fryser till is ännu en gång när de åker upp till den kalla molntoppen igen. Iskristallerna växer sig då större och större när de kolliderar med varandra och med vattendroppar i molnet. Det är som att de åker hiss upp och ner i molnet tills de är för tunga för att kunna följa med hissen upp igen. Istället faller de då ut som hagel.

För att stora hagelbollar ska bildas krävs det att temperaturskillnaden är mycket stor mellan toppen och botten av molnet. Störst skillnader är det på sommaren och då brukar det oftast vara åska i samband att det haglar.

Hur stora kan hagelbollarna bli?

Världens största hagel föll i Bangladesh år 1986 och vägde hela 1,02 kg. I Sverige är rekordet 0,2 kg och det uppmättes 1953 i Ramnäs i Västmanland, men även när hagelbollarna är betydligt mindre än så kan de orsaka skada.