Madden-Julian Oscillation (MJO): Nyckeln till tropiska vädermönster
För meteorologer är det viktigt att förstå de storskaliga atmosfäriska processer som påverkar vädret runt om i världen. En av de mest inflytelserika och komplexa mönstren, särskilt i tropikerna, är Madden-Julian Oscillation (MJO).
MJO spelar en central roll i att forma väderförhållanden och kan påverka allt från monsunregn i Asien till orkanaktiviteten i Atlanten, och till och med väder på nordligare breddgrader, som exempelvis Europa eller Nordamerika.
I denna artikel kommer vi att förklara vad MJO är, hur den fungerar, och varför den är så viktig för att förstå både kort- och långsiktiga vädermönster.
Vad är MJO?
Madden-Julian Oscillation (MJO) är ett storskaligt väderfenomen som rör sig genom tropikerna. Det beskrevs först av forskarna Roland Madden och Paul Julian på 1970-talet och är en form av intra-säsongsvariation, vilket betyder att den varierar över veckor snarare än dagar eller år. MJO rör sig från väst till öst runt jorden längs ekvatorn och tar ungefär 30 till 60 dagar att fullborda ett varv.
MJO består av två huvudfaser:
- Den konvektiva fasen: Detta är den aktiva fasen av MJO, där områden med intensivt stigande luft (konvektion) ger kraftig nederbörd och åskväder. När denna fas passerar ett område blir det betydligt blötare väderförhållanden.
- Den torra fasen: Den motsatta fasen kännetecknas av nedstigande luft, som leder till torrare och stabilare förhållanden. I denna fas är vädret vanligtvis lugnare och mer stabilt, med mindre nederbörd.
MJO påverkar alltså växlingen mellan blöta och torra perioder i tropikerna när den rör sig från Indiska oceanen, över den maritima kontinenten (Indonesien och närliggande öar), och in i Stilla havet.
Mäta och förutsäga MJO
MJO delas in i åtta faser, där den konvektiva och torra huvudfasen befinner sig över olika regioner. Varje fas beskriver en specifik del av MJO:s väg runt jorden, och varje fas kan kopplas till specifika vädermönster:
- Fas 1 - 2: MJO befinner sig över västra Indiska oceanen. Detta kan leda till ökad nederbörd i regioner som östra Afrika och södra Indien.
- Fas 3 - 5: MJO har nu rört sig mot den maritima kontinenten (Indonesien och närliggande områden). Kraftigt regn och stormar ökar i denna region.
- Fas 6 - 8: MJO är nu aktiv över västra och centrala Stilla havet. Denna fas kan påverka vädermönstren över stillahavsöarna och potentiellt även väderförhållanden över Nordamerika.
Meteorologer använder MJO-index för att spåra denna rörelse och förutsäga dess effekter på vädret. Dessa index bygger på data som lufttryck, vind och molnighet över tropikerna. Genom att analysera MJO:s aktuella fas kan vi göra prognoser om hur vädret kan förändras över de kommande veckorna.
DEN KONVEKTIVA FASEN: Bilden illustrerar genomsnittlig nederbörd vid MJO som förekom mellan 1979-2012 för alla faser under perioden november-mars. De gröna områdena indikerar nederbörd över genomsnittet och alltså utbredningen av förstärkt konvektiv aktivitet (skurbetonat väder). Notera den tydliga förskjutningen österut mellan varje fas.
DEN TORRA FASEN: Bilden illustrerar genomsnittligt torra perioder vid MJO som förekom mellan 1979-2012 för alla faser under perioden november-mars. De orangea områdena indikerar nederbörd under genomsnittet och alltså mindre skurbetonat väder.
Hur påverkar MJO vädret globalt?
Även om MJO är mest aktiv i tropikerna har dess påverkan en mycket bredare räckvidd. Här är några av de viktigaste globala effekterna:
- Monsunregn: I tropiska regioner som Indien och Sydostasien spelar en avgörande roll i att förstärka eller försvaga monsunregn. När MJO:s konvektiva fas passerar dessa områden, tenderar regnmängderna att öka markant.
- Tropiska oväder: MJO kan även påverka frekvensen och intensiteten av tropiska cykloner. När den konvektiva fasen är aktiv över Atlanten eller västra Stilla havet, tenderar aktiviteten för orkaner och tyfoner att öka. Den torra fasen kan ha motsatt effekt och dämpa aktiviteten av dessa kraftiga lågtryck.
- Väder på högre breddgrader: Även om MJO huvudsakligen är en tropisk oscillation kan dess effekter nå längre norrut.Den kan påverka jetströmmen och andra atmosfäriska mönster, vilket i sin tur påverkar väderförhållanden i Nordamerika och Europa. Under en aktiv fas kan den till och med bidra till bildandet av kalluftsutbrott eller stormar.
Varför är MJO viktig för väderprognoser?
MJO är ett värdefullt verktyg för att förbättra väderprognoser, både på kortare och längre sikt, särskilt i tropikerna men även på andra platser. Eftersom MJO kan förstärka eller försvaga fenomen som orkaner, monsuner och till och med Arktiska oscillationen (AO) och Nordatlantiska oscillationen (NAO), hjälper det meteorologer att göra mer detaljerade prognoser.
Till exempel:
- Om MJO:s aktiva fas är på väg att passera Atlanten kan vi förvänta oss ökad orkanaktivitet i denna region.
- Under vintern kan en aktiv MJO-fas påverka stormsystemen i Nordamerika och Europa, vilket leder till förändringar i jetströmmen och möjligheten till kraftiga kalluftsutbrott eller stormar.
Ett samlingsnamn för effekterna av dessa storskaliga mekanismer som kan ha inverkan på vädret är “teleconnections”. Andra exempel är QBO, AO/NAO och ENSO.
