När stormen kom - en historisk tillbakablick
Varje år passerar en eller flera stormar in över vårt avlånga land och skapar stor förödelse på vår natur och infrastruktur. Gudrun, en av vår tids kraftigaste storm totalförstörde inte bara byggnader och skog utan skördade även många liv. Vi gör en tillbakablick på några av vårt lands värsta stormar.
För att det ska räknas som storm krävs det att vindarna uppnår en styrka på minst 24,5 m/s vilket motsvarar en hastighet på nästan 90 km/h. När vinden är så pass kraftig är det inte mycket som kan stå emot. Träd fälls och lösa föremål, stora som små, kastas omkull.
Stormar döps efter det namn som har namnsdag den dagen stormen startar, något man började med så sent som 2013. Tidigare döpte man efter område eller en speciell veckodag, som Öresundstormen eller Julorkanen.
Stormar vi minns
Julorkanen
1902 drar två oväder in över Sverige. Under julafton och juldagen får södra Norrland ett kraftigt oväder med en storm som fäller träd och sliter av tak. Dagen efter drabbas Skåne och Västkusten av ett ännu värre oväder med kraftiga vindar i orkanstyrka. Byggnader förstörs, bland andra Varbergs och Ribersborgs kallbadhus. Järnvägsbanan mellan Malmö och Limhamn raseras och tornspiran från Örgryte kyrka flyger av. Ett femtiotal fiskare mister sitt liv i stormen och kostnaderna för samhället beräknas till miljonbelopp.
Stormen Gudrun
De flesta av oss minns nog de mörka dagarna i januari 2005 när Stormen Gudrun sveper in över södra Sverige med en vindhastighet på land runt 24-33 m/s. Flygplatser och broförbindelser tvingas stänga, omkring 150 miljoner träd fälls i stormen. 400 000 hushåll blir utan ström och det tar veckor innan all ström är tillbaka. Stormen får stora konsekvenser på skogsbruket i området och många förlorar sin försörjning. Förutom den materiella förödelsen, där samhällskostnaderna uppgår till 23,3 miljarder kronor. Under de dagar som stormen pågår mister 11 personer sina liv.
