Regnar det mer på hösten?
Förutom färgstarka löv förknippar vi ofta hösten med regn, men stämmer det att hösten har mer nederbörd än övriga årstider? Statistik visar att regnmängderna i landet varierar från år till år men det finns tydliga exempel på månader som har betydligt mer nederbörd än andra även om antalet regndagar kan vara färre.
Under åren 1991 till 2020 föll de största regnmängderna under sommaren. Det beror bland annat på att det under sommaren är som varmast, både i vattnet och i luften. Då avdunstar mer vatten och mer vatten kan dessutom plockas upp i atmosfären. Regnet som bildas under sommaren blir då ofta kraftigare, men ger däremot inte fler dagar med regn.
Fler regniga dagar när fler lågtryck passerar
Under hösten när soltimmarna blir färre blir temperaturskillnaden på våra breddgrader större jämfört med vid ekvatorn. Till följd blir vindarna på cirka tio kilometers höjd starkare och lågtrycken ges gynnsamma förutsättningar för att bildas på Atlanten, Nordsjön och Norska havet. Fler lågtryck passerar därför och vi får mer grått väder samt fler regniga dagar.
Det är lätt att tro att det är flest dagar med nederbörd på hösten, men det stämmer faktiskt inte. Utan det är på vintern som det faller nederbörd flest antal dagar.
Hösten är den näst blötaste årstiden
På hösten regnar det alltså oftare än på sommaren, men vanligtvis inte lika mycket. Vintern bjuder sedan på ännu fler dagar med regn eller snö, men under hösten brukar det regna mer när det väl regnar. Det beror till stor del på att varm luft kan bära mer vatten än kall luft. Emellertid, under en mild vinter kan det mycket väl regna mer och oftare än på hösten.
Fördjupning
Dessa vindar på cirka 10 kilometers höjd som nämndes ovan utgör den så kallade jetströmmen. Vill du veta mer om hur den fungerar och påverkar vädret hos oss kan du läsa mer här:
Jetströmmen – avgörande för vårt väder
Tolkningarna är gjorda utifrån SMHIs väderstatistik från år 1991-2020.
