Rymdväder kan vara extremt farligt

PUBLICERAD 12 NOVEMBER 2024

Text av Amina Djemili

Som astronaut får man räkna med att vädret ställer till det både vid uppskjutning och landning. Men det är bara att vänta ut, säger Christer Fuglesang. Rymdväder, däremot, kan orsaka akut strålsjuka.

År 2006 blev Christer Fuglesang Sveriges första astronaut när han sköts upp med rymdfärjan Discovery till internationella rymdstationen ISS. Två år senare deltog han i en andra uppskjutning. Båda gånger satte dåligt väder käppar i hjulen för planeringen. Kraftiga moln ruckade på första uppskjutningsdatumet medan landningen, vid andra resan, i sista sekund fick flyttas till Kalifornien från Florida, där all familj stod och väntade.

– Det är inte mycket att göra åt. Man är beredd på att vädret kan ställa till det, säger han.

Att uppskjutningarna skjuts fram på grund av vädret hör nästan till vanligheterna. Moln ställer till det för sikten men också åskoväder och blixtnedslag är problematiska för rymdfarkoster. Inte minst vid hemkomst.

– Farkosten är som ett flygplan när den landar så då krävs både bra sikt och att det inte blåser för mycket från sidan, berättar Christer Fuglesang.

Solutbrott på Christers senaste resa

Men även i rymden påverkar vädret. Där är det viktigt att förhålla sig till exempelvis solstormar, då solen skickar partiklar med enorma flöden av strålning. Just så var fallet på Christers senaste rymdfärd, när de drabbades av ett stort solutbrott.

– Då uppmanades vi att ”inte sova varsomhelst” i rymden, utan hålla oss borta. I extrem hög dos kan man bli akut strålsjuk. Det har som tur var inte hänt hittills, men inte heller mindre doser är hälsosamma. Effekterna kan ge samma typ av skador som vid röntgenstrålning, säger han.

När rymdvädret bråkar är det teamet på jorden som håller koll och informerar astronauterna, men första parkett för vädret på jorden har Christer och hans kollegor från rymden.

– Därifrån ser vi alla slags väder, alltifrån orkanstormar till norrsken. Det är häftigt.