Så gör man en långtidsprognos
Väder
Vetenskap eller kvalificerad gissning? Genom att tolka olika vädermodeller samt hur vädret har varit, går det att skapa prognos som sträcker sig flera månader framåt i tiden.
Det finns till och med vädermodeller som sträcker sig ett år fram. Dessa prognoser har en del tekniska begränsningar vilket gör att träffsäkerheten är mycket låg, men om det däremot går att förstå vilka globala vädermönster som driver en prognos till att bli blötare, varmare, torrare eller kallare brukar den däremot kunna vara mer pålitlig.
Globala vädermönster är till exempel kraftiga regnväder i tropikerna, stillastående högtryck över Atlanten eller ett ovanligt varmt världshav.
Dessa globala vädermönster står ofta till grund för vilket väder som väntas de närmaste månaderna. I väderstatistiken kan man hitta samband mellan till exempel havstemperaturen och vädret eller hur en ovanligt snörik höst kan påverka resten av vintersäsongen. Sådana samband forskas det mycket på idag med det är fortfarande en hel del som inte är fastställt.
Genom observationer på land, i atmosfären och i våra hav kan vi få ökad förståelse för hur vädret som har varit påverkar sannolikheten för olika väderlägen de kommande månaderna. Här är några exempel på sådana samband i våra hav och i vår atmosfär som kommer påverkar vintervädret i år.
- El Niño och La Niña - Som beskriver temperaturavvikelser jämfört med de normala i Stilla havet, vilket kan rubba de normala vädermönstrena. Klicka här och läs mer.
- Plötsliga uppvärmning av stratosfären - Ett högtryck som tvingar kall luft att röra sig söderut från Nordpolen. Klicka här och läsa mer.
- Indiska oceanens dipol - Som beskriver temperaturavvikelser jämfört med de normala i Indiska oceanen, vilket kan rubba de normala vädermönstren.
